Ida Börjel

En historia att hålla
Jag är den starka österrikiska hjärnan satt samman. Mina tankar är välordnade och
regelbundet samlade. Alla ytor har granskats idag igen. Huvud och tankar är på plats,
ansikte och sinne är lagda. Den österrikiska familjen är ren, helt och hållet skarpt sammanslagen.
Kommer danskarna att fukta sina ansikten före middagen? Kan den belgiska
handen någonsin bli riktigt ren? Österrikiska händer är fullständigt rena och
noggranna över hela middagsbordet. Den österrikiska hjärnan är stark och ren utan
något pjåsk över sig. Den österrikiska hjärnan är fast och hållen när klockan ringer
om frukost lunch och promenader. Den österrikiska luften är ren hälsosam och samlad.
Brittisk luft är dimmig, dansk fuktig, italiensk klibbig med tryck av svett och smutsiga
förslag. Österrikiska hemligheter blir hållna. En österrikisk hjärna kan alltid lita
på en annan. Österrikiska söner är rena tysta och bra att jaga med. Unga österrikiska
pojkar har ansikten med tydliga drag utan några blemmor. Jag är den österrikiska
stallmästaren och jag har allting placerat. Den österrikiske stalldrängen kommer och
går. Han är en påläst handfast ung man som inte skyr de tyngre lyften. Jag smörjer
sadlarna tyglarna och grimman. Jag lägger betslet i djurets mun. Den österrikiska
hästen står redo, full av kraft, redo att ge sig ut i skog, över fält, ut i kraft bort från allt
efter det skygga undflyende bytet. Italienska människor är familjeorienterade
spenderande människor. När franska människor besöker skogar vet de inte hur de
ska jaga några svin. Irländska människor jagar sig själva. Österrikare har huvud och
förmåga att hålla ett öga på allt. I Österrike behövs inga putsade speglar som bekräftar
att det österrikiska ansiktet är starkt sammanhållet och aldrig kommer att lossna

En historia med kött och känsla
Allt är kropp och sol. Spanska människor möts på torget om kvällarna för att träffas.
Spanska människor är fulla av varmt pulserande blod och starka sammankopplade
känslor. Italienska människor är kortlivade. Italienska människor är starka ett par timmar
men håller inte festen ut. Spanjorer håller så lång tid det tar. Finska människor
håller utan kommentar. De håller ut men är inte värda någonting att tala med och att
känna. De sitter tysta och rör sig inte till någonting annat än den finska tangon.
Spanjorer rör sig och dansar med alla. Den spanska rörelsen är rörelsens ursprung.
Den spanska kroppen är kroppen som dansar. Den spanska solen är solen ovan
skrattet. Det spanska hjärtat är hjärtat som alltid slår och det spanska hatet tillsammans
med den spanska kärleken är vår spanska verklighet. Vi dansar allting samman
jag dansar i omlopp under solen. De franska människorna ställer till en scen de
grekiska föreställer. Den spanska maträtten är en fullständig maträtt, den spanska
siestan är en god tung sömn. Den spanska kvinnan vaknar upp för att dansa lite flamenco.
Den spanska mannen vaknar upp för att välja ut kalven bland kalvar att döda.
Blod från det spanska köttet torkar i den spanska solen. Den spanska solen torkar
upp allt som var och lämnar inte någonting blött tills i morgon. Den brittiska solen
lämnar allting genomdränkt. Brittiska människor är ångerfulla anemiska människor
med paraply. De spanska människorna möts på kvällen med varm brun hud att hetta.
Den spanska människan stannar uppe sent och ger sig inte. Allt är kropp och sol. Allt
är hjärta och sol och blod

En historia
Allting har en funktion att söka koppla samman. Det är inte alltid man kan rå på det
men man får göra vad man kan för att människor och ting ska fungera. Jag är den
svenska bonden och mina uppgifter lämnar inte ett ögonblick över från morgonen
till kväll. Den svenska kvinnan är vacker med mjukt blont hår på kroppen som åkerns
säd. Hon har blå ögon som gör att man kan se om hon ljuger och det vet hon. Det
mesta går sin gilla gång. Min svenska kvinna ställer fram middagen på bordet och på
min sida ställs en öl. Vi använder inga kryddor och säger inte mycket. De italienska
de spanska använder för mycket kryddor; det är inte bra för blodet. För stark krydda
får blodet att rusa upp i ett huvud och det är inte en bra sak att hålla på med. Man får
sköta sin lott här i livet annars blir man till belastning och börda. Jag arbetar i jorden
jag bryter upp den och vänder jordkokor motar kreatur och jag säger till min fru att
om hon vill får hon gärna arbeta naken i rabatten. Rymden finns där runtom oss.
Tystnaden. Man får försöka ta hand om sig, och inte ge efter. Men ibland känner jag
av jordens trötthet under fötterna och sådden tar inte fäste i myllan. Då händer det att
jag går in till korna om natten. Jag går mellan deras tunga andetag. Jag låter kalvarna
suga saltet från mina händer. Och jag ser då om det har blivit någonting av det jag
gjort på jorden

En enda historia
Jag har min grekiska stolthet att hålla och inte brista. Jag går ut på min bit grekisk
mark och där är den. I den grekiska jordmånen växte världen. Jag odlar olivträd i jorden
varpå grekiska genier en gång trampade. Nätta grekiska getter springer runt och
lämnar sina spår. Den svarta grekiska geten tar sig upp på restaurangens tak och kastar
med sitt lilla huvud i den fridfulla grekiska byn och bejakar allt. Så italienska människor
hävdar att de har historia, så tyskar och finnar hävdar historia. De lågmälda
grekiska kvinnorna kommer gående tillsammans i svart och de glömmer aldrig.
Andra fortsätter glömma. De belgiska människorna glömmer, de danska erinrar sig
inte. De luxemburgska människorna kan inte komma på någonting att minnas. Jag
går med ryggen böjd ut under det grekiska lövverket för att samla mina oliver.
Grekiska getter kommer rännande. De gör samma läten som de alltid har gjort, ända
från början, men vem verkar minnas? Jag står bredvid mina träd och det är allts början,
men vem placerar stoltheten där den hör hemma. Det italienska blodet fortsätter
stiga de franska brister för ingenting alls. Jag står i den grekiska solnedgången precis
som de en gång gjorde före mig. De svarta grekiska kvinnorna nickar tigande till
varandra från åsnorna längs vägen